PolicyevidensEmpirisk sakfrågeanalys
BetaSajten byggs ut — innehåll och form kan ändras
Läser in kunskapsbanken…
Bild: Sahlen, CC0, via Wikimedia Commons
Projektets credo

Inte vilket parti som är bäst — utan vilka empiriska påståenden som håller.

De empiriska antagandena bakom svenska partiers förslag graderas mot forskningsläget. Värdefrågorna redovisas istället som genuint öppna. Det som prövas är alltid partiernas egna explicita påståenden och ställningstaganden.

Uppdaterat senaste dagarna
{{ c.label }}{{ c.date }}
Hela loggen →
✦Redaktionen tipsarpersonligt kuraterat urval
{{ u.kicker }}{{ u.dateLabel }}
{{ u.title }}
{{ u.sub }}
{{ u.meta }}
{{ u.cta }}→
Kommer snart Nya granskade politikfält. Närmast: Biståndspolitik. Viktigast just nu är emellertid ett ytterligare revisionsspår. Riksdagsaktiviteten har varit ovanligt hög under sommaren i år, och flera nya beslut har fattats sedan i maj. Detta behöver fångas in, och det svepet börjar nu.
⧗Nuläget
{{ statTotal }}
Granskade sakfrågor
{{ statFields }}
Politikfält
{{ statProblem }}
Evidensproblem
{{ statStark }}
Stark evidens
{{ statVarde }}
Värdefrågor
Det empiriska lagret · graderas
Påståenden som kan prövas mot forskningen
Mål, medel och mekanism prövas mot forskningsläget och vägs samman till en evidensgrad — med synlig härledning. Graden sitter på påståendet, aldrig på partiet.
Stark Blandad Svag Evidensproblem
Värdelagret · avgörs inte
Frågor forskningen inte kan avgöra
Proportionalitet och fördelning är värdeval. Polerna redovisas öppet — utan grad, utan ✓ eller ✗.
FrihetTrygghet
Genuint öppen fråga
01Börja med sakfråganSe alla {{ statFields }} fält →
{{ f.name }}
{{ f.count }} frågor
{{ f.updLabel }}✓ Berikat✎ Språkbearbetat
02Utvald granskningklicka för hela analysen
Slutsats {{ featured.grade }} {{ featured.typLine }}
{{ featured.title }}
{{ featured.sub }}
Läs hela evidensanalysen→
Foto: freestocks / Unsplash
Politikfält

Alla fält

{{ statTotal }} granskade sakfrågor fördelade på {{ statFields }} politikfält. Färgstapeln visar hur evidensen fördelar sig inom varje fält.

Om markeringarna på fältkorten
✓ BerikatHär kan du inte bara se vad partierna tycker, utan också hur väl forskningen stödjer varje ståndpunkt — med bedömningen, skälen bakom den och källorna framme.
✎ SpråkbearbetatHär är analystexterna omskrivna för större tydlighet och läsbarhet. Innehållet är detsamma — bara lättare att ta till sig.
Fält utan dessa markeringar visar tills vidare i huvudsak rådata från analyserna — bakgrund och partipositioner — utan att ännu vara fullt genomarbetade och pedagogiskt presenterade. De byggs ut löpande.
{{ f.name }}
{{ f.count }} frågor
{{ f.updLabel }}✓ Berikat✎ Språkbearbetat
{{ f.kommandeLabel }}
{{ lg.label }} {{ lg.count }}
Primärkällor: riksdagen.se · SOU/Ds · myndighetsrapporter · partiprogram 2022–2026.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
← Alla fält
Politikfält · {{ field.variant }}

{{ field.name }}

{{ field.deck }}

Fältöversikten är under arbete. En redaktionell översikt — kärna, konfliktfrågor och ideologiska skiljelinjer — kommer för {{ field.name }}. Nedan visas partiernas positioner och evidensgrader direkt ur kunskapsbanken.
01Vad handlar det om?

{{ p }}
{{ field.pq.text }}{{ field.pq.cite }}
02Typiska konfliktfrågor
{{ k.n }}
{{ k.title }}
{{ k.desc }}
▶ {{ k.posA }}▶ {{ k.posB }}
03Ideologiska skiljelinjer
{{ field.skiljeLabel }}

{{ p }}
▦Partiernas positioner mot evidensen{{ field.matrixNote }}
Så läser du tabellen Varje rad är en sakfråga i fältet. Den färgade evidens-etiketten är helhetsdomen över det konkreta politiska förslag vi analyserat (grön = starkt stöd → röd = evidensproblem). Partikolumnerna visar hur väl varje partis hållning stämmer med forskningen: ✓ följer evidensen, ✗ går emot den, ~ delvis eller oklart, ? ingen position. Symbolen speglar förhållandet till evidensen — inte om partiet stödjer eller motsätter sig förslaget, och inte en värdering av partiet i stort. Klicka på en rad för hela analysen.
Sakfråga Evidens {{ p.abbr }}
{{ row.title }}{{ row.tagLabel }}
{{ row.subnote }}
 		{{ row.gradeShort }} {{ c.sym }}
Axelvy sammanvägd fråga vars grad räknas i statistiken — dess Delfrågor prövar de två leden var för sig och visas för detalj, men räknas inte separat.
04Partiernas kärnpositioner i fältet
{{ p.abbr }}{{ p.name }}{{ p.evShort }}
{{ p.position }}
{{ p.motivering }}
05Evidenssyntes

{{ p }}
◇Värdefrågor & ej graderade axlarredovisas öppet
{{ v.title }}
{{ v.gradeShort }}
Grad = på påståendet, inte på partiet. Positionerna grundas i riksdagsagerande 2022–2026 och omverifieras löpande mot riksdagen.se.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
Foto: Agence Olloweb / Unsplash
Sök

Sök i kunskapsbanken

Sök fritt i sakfrågornas resonemang och källor — eller på begrepp, politikfält, partier och utspel. Filtrera på fält och evidensgrad i listan till vänster.

Inte vilket parti som är bäst — utan vilka empiriska påståenden som håller.
Empiri · graderasVärde · öppen

Så fungerar sök

  • Sök fritt i sakfrågornas hela resonemang — bakgrund, argument, motivering och källor — inte bara rubriken.
  • Sök på ett begrepp (t.ex. evidensvalens, K1, Typ 2) och gå direkt till förklaringen i Metod.
  • Träffar samlas också under Politikfält, Partier, Utspelskollen och Ändringar.
  • Snävare? Filtrera på fält och evidensgrad i listan till vänster.
Prova
{{ ex.label }}
{{ conceptCount }}Begreppförklaring i Metod
Begrepp
{{ b.labelEl }}
{{ b.defEl }}
Öppna i Metod →
{{ sokCount }}Granskade sakfrågorRensa filter
{{ q.fieldEl }}
{{ q.titleEl }}
{{ q.snippetEl }}
{{ q.metaLine }}
{{ q.gradeShort }}
Inga sakfrågor matchar filtret.
{{ fieldHitCount }}Politikfält
Politikfält
{{ f.nameEl }}
{{ f.count }} sakfrågor →
{{ partyHitCount }}Partier
{{ p.abbr }}
{{ p.nameEl }}
{{ p.bloc }}
Profil →
{{ utspelHitCount }}Utspelskollen
Utspel
{{ u.titleEl }}
{{ u.sub }}
Öppna →
{{ changeHitCount }}Ändringar
Ändringslogg
{{ c.titleEl }}
{{ c.sub }}
Öppna →
{{ kommHitCount }}Kommentarer
Kommentar
{{ k.titleEl }}
{{ k.sub }}
Öppna →
Grad = på påståendet, inte på partiet. Renderas ur den kanoniska korpusen; positionerna är aktuella 2026.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
← Tillbaka
Slutsats {{ a.grade }} {{ a.typLine }}
{{ a.fieldName }} →

{{ a.title }}

{{ a.ledeEl }}
Reviderad
Nedgraderad {{ a.revDatum }} efter egen granskning · {{ a.revFran }} → {{ a.revTill }} · ärende {{ a.revArende }}
{{ a.revText }}
Fält: {{ a.fieldName }} Post: {{ a.id }} Konsensus: {{ a.konsensus }}
⚑ {{ fl }}
Axelvy Sammanvägd axelvy. Graden gäller hela axeln; de två leden prövas var för sig i delfrågorna (som inte räknas separat i statistiken): {{ c.title }} {{ c.gradeShort }}
Delfråga Ingår i den dekomponerade axeln {{ a.parentTitle }}.
Det politiska argumentet
{{ a.argument }}
01Sakfråganbakgrund · förslag · drivande
{{ a.briefEl }}
Mål
{{ a.struktur.mal }}
Medel
{{ a.struktur.medel }}
Mekanism
{{ a.struktur.mekanism }}
01Sakfråganvad forskningen visar
{{ a.bodyEl }}
K1–K6Kriteriebedömningempirisk prövning · sex kriterier
{{ k.n }}
{{ k.namn }}
{{ k.note }}
●●●{{ k.rating }}
06Motiveringså härleds bedömningen
Sammanvägning
{{ a.motivEl }}
K7–K8Värdedimensionerredovisas öppet · inte empiriska
{{ v.tag }}
{{ v.title }}
{{ v.textEl }}
6cMätlagerevidensens riktning och styrka
Så läser du mätlagren Tre mått som beskriver forskningsläget bakom sakfrågan — inte partiernas positioner. Evidensvalens: åt vilket politiskt håll den evidensstödda slutsatsen råkar peka. "Lutar vänster/höger" betyder inte att forskningen har en ideologi — bara att den åtgärd som forskningen bäst stödjer i just den här frågan är en som vanligtvis brukar räknas som vänster respektive höger (och "neutral" när den inte tydligt tillhör någondera sidan). Konsensusstyrka: hur enig och robust forskningen är (svag → stark). Motevidens tillgänglig: om det finns forskning som pekar åt motsatt håll, och från vilket år — "—" betyder att sådan saknas.
Evidensvalens
{{ a.valensLabel }}
Konsensusstyrka
{{ a.konsensusLabel }}
{{ a.motevidensLabel }}
{{ a.motevidens }}
Konsensusstyrka Så räknades den — {{ a.konsensusLabel }}
{{ a.konsMotiv }}
Källa under bevakning. {{ a.bevakas }}
{{ a.matNote }}
6bPartiernas positioner mot evidensensymbolen följer evidensen
Så läser du tabellen Varje rad är ett parti och visar hur väl dess hållning i just den här sakfrågan stämmer med forskningen: ✓ följer evidensen, ✗ går emot den, ~ delvis eller oklart, ? ingen position. Symbolen speglar förhållandet till evidensen — inte om partiet stödjer eller motsätter sig förslaget, och inte en värdering av partiet i stort.
{{ p.abbr }}{{ p.sym }}
{{ p.abbr }} {{ p.sym }} {{ p.note }}
Symbolen följer evidensen, inte om partiet är för eller emot förslaget: ✓ i linje med evidensen, ✗ strider mot evidensen, ~ delad/blandad, ? ingen tydlig position. ✗ är ingen moralisk dom — den kan vila på en legitim värdedimension (K7/K8).
↳Källor och belägg
Källor
  • {{ k }}
Källbelägg
{{ a.kallbelaggEl }}
↳Mer i {{ a.fieldName }}
{{ r.gradeShort }}
{{ r.title }}
Grad = på påståendet, inte på partiet. Positionerna grundas i riksdagsagerande 2022–2026 och omverifieras löpande mot riksdagen.se.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
Foto: Jon Tyson / Unsplash
Partiöversikt

Partierna och evidensen

{{ partiesIntro }}

▦Evidensföljsamhet parti för partikorten öppnar full kartläggning
Så läser du korten Varje kort är ett parti. Färgstapeln visar fördelningen av partiets positioner i de granskade sakfrågorna: grön = i linje med forskningen (✓), gul = delad eller oklar (~), röd = går emot (✗). Talet «X % följer evidensen» räknas på summan av ✓ och ✗: hur stor andel som är ✓, alltså hur ofta partiet hamnar rätt bland de frågor där hållningen entydigt följer eller går emot forskningen. Frågor kodade ~ speglar ett delvis eller oklart förhållande till evidensen och ? att partiet saknar position — inget av dem räknas in. Måttet speglar de granskade sakfrågorna, inte partiets politik i övrigt. Klicka på ett kort för full kartläggning.
{{ p.abbr }}
{{ p.name }}
{{ p.bloc }}
{{ p.foljs }} följer evidensen{{ p.coded }} kodade
Full kartläggning · position, historik, koherens →
◇Partipositionskartahärledd placering · vänster–höger × GAL–TAN

Den fyllda punkten är härledd ur sakfrågeanalyserna: partiets dokumenterade positioner i de granskade sakfrågorna vägs samman till en observerad placering på de två axlarna — samma mått som visas per parti under respektive kartläggning. Den ringade punkten visar partiets självbild — den självdeklarerade profilen — och dras ut med en linje bara där den avviker från den observerade placeringen. Klicka på en punkt för partiets fullständiga profil.

GAL — frihetlig / grön
Vänster
{{ pt.abbr }}
{{ pt.abbr }}
Höger
TAN — auktoritär / nationell
Observerad placering — härledd ur de dokumenterade positionerna Självbild — partiets självdeklarerade profil, där den avviker Avvikelse mellan självbild och observerad placering
Placeringen är en samlad bedömning kodad VT 2026 — en ögonblicksbild av partiernas dokumenterade positioner. Den räknas inte om automatiskt när nya sakfrågor tillkommer; evidensföljsamheten ovan gör det.
Grad = på påståendet, inte på partiet. Positionerna grundas i riksdagsagerande 2022–2026 och omverifieras löpande mot riksdagen.se.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
← Alla partier
{{ party.abbr }}

{{ party.name }}

{{ party.bloc }}

{{ party.blurb }}
Evidenslagret Kartläggning
{{ party.foljs }}
Följer evidensen
{{ party.coded }}
Kodade frågor
{{ party.nAligned }} ✓
I linje
{{ party.nAgainst }} ✗
Mot evidens
{{ party.nSplit }} ~
Delad/oklar
▦Fördelning per politikfält
{{ f.name }}
{{ f.nAl }}✓ {{ f.nS }}~ {{ f.nA }}✗
✗Går emot evidensen{{ party.nAgainstList }} frågor
{{ r.gradeShort }}
{{ r.title }}
{{ r.fieldName }}
✓I linje med evidensen{{ party.nAlignedList }} frågor
{{ r.gradeShort }}
{{ r.title }}
{{ r.fieldName }}
Symbolerna speglar partiets position mot evidensen i respektive sakfråga, grundat i riksdagsagerande 2022–2026 — inte en värdering av partiet i stort. ✓ = i linje med forskningen, ✗ = mot forskningen, ~ = delad/oklar.
Kartläggning · utan evidensgradering
Detta lager kartlägger partiets positioner och deras ideologiska koherens — hur väl den förda politiken följer partiets egna principer. Det säger ingenting om huruvida positionerna är evidensbaserade; den frågan prövas separat, sakfråga för sakfråga, i evidenslagret.
Kartläggning · {{ party.k.uppdaterad }}

{{ party.k.deck }}

{{ f.label }}
{{ f.value }}
01Kort partihistorik

{{ p }}

02Självdeklarerad ideologisk hemvist
{{ party.k.sjQuote }}{{ party.k.sjCite }}

{{ p }}

03Ställningstaganden område för område
PolitikfältKärnposition (vad partiet driver)Källtyp
{{ r.falt }}
Värdeval		 {{ r.position }}
Värdeval · {{ r.vardeNote }}
 {{ r.kalla }}
04Ideologisk kartläggning · positioner mot grundantaganden
04a · Koherens — positionerna följer ideologin

{{ party.k.kohIntro }}

  • {{ p }}
04b · Spänning — positionerna sitter illa

{{ party.k.spaIntro }}

  • {{ p }}
{{ a.label }}
{{ a.vanster }}{{ a.hoger }}
observerad placering (ur dokumenterade positioner)självdeklarerad placering (där den divergerar)
04cSammanvägd ideologisk profil

{{ p }}

{{ party.k.synNuance }}

05Källförteckningunderlagen för kartläggningen ovan
  • {{ s.titel }}
    {{ s.not }}
    •
Koherens mäter intern konsistens — inte korrekthet. En position kan följa logiskt ur partiets principer och ändå sakna evidensstöd. Om positionerna håller mot forskningen prövas i evidenslagret.
Grad = på påståendet, inte på partiet. Positionerna omverifieras löpande mot riksdagen.se.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
Foto: Annie Vo / Unsplash
Ändringslogg

Nytt & uppdaterat

Löpande logg över tillägg, uppdateringar och korrigeringar i kunskapsbanken och på sajten. Nyaste överst.

▦Senast införda sakfrågorhärlett ur korpusen

Ordnat efter postnummer (införandeordning) — fångas automatiskt när nya poster läggs in.

{{ r.gradeShort }}
{{ r.title }}
{{ r.fieldName }}
↻Redaktionell logghandskriven, nyaste överst
{{ e.date }}{{ e.typeLabel }}
{{ e.title }}
{{ e.textEl }}
{{ e.ref }}
Inga poster ännu.
Primärkällor: riksdagen.se · SOU/Ds · myndighetsrapporter · partiprogram 2022–2026.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
Foto: Nick Fewings / Unsplash
Kommentarer

Reflektioner

OBS! Analyserna är AI-genererade. Skapade av Claude Opus-modell med utgångspunkt i ett detaljerat och genomarbetat analysramverk. Exakt hur ramverket ser ut — och varför det ser ut som det gör — kan du läsa om i metod-sektionen. I denna sektion är det istället mina egna tankar och funderingar. Innehållet här måste därför tydligt skiljas från den evidensgraderade kunskapsbanken. 

{{ k.date }}{{ k.author }}

{{ k.title }}

{{ t }}
{{ k.bodyEl }}
Inga kommentarer ännu.
Detta är redaktionella kommentarer — inte del av den evidensgraderade kunskapsbanken. Se Metod för graderingsprinciperna.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
Bild: Imagine Buddy / Unsplash
{{ metod.kicker }}

{{ metod.title }}

{{ metod.subtitle }}
← Granska

{{ p }}

Ramverkets ursprung och förankring

{{ p }}
{{ t.title }}
{{ t.desc }}
{{ k.namn }}
{{ k.org }}
{{ k.desc }}
{{ k.ref }}

{{ metod.ursprung.avstar.intro }}

{{ metod.ursprung.avstar.fraga }}

Grundlogiken · mål, medel, mekanism

Varje förslag beskrivs som en kedja av tre led. Alla tre måste kunna identifieras och prövas mot evidens innan en dom sätts — ett förslag som inte går att beskriva så är inte färdigformulerat nog att granska.

Mål
Vilket konkret, mätbart problem ska lösas?
Medel
Vilken åtgärd föreslås?
Mekanism
Genom vilken orsakskedja antas medlet leda till målet?

De tre feltyperna

{{ t.title }}
{{ t.desc }}

De sex kriterierna · K1–K6

{{ k.kod }}
{{ k.namn }}
{{ k.beskrivning }}

Utöver de sex empiriska kriterierna prövas två värdedimensioner — K7 proportionalitet och K8 fördelning av kostnader. De redovisas öppet i fritext men vägs aldrig in i evidensgraden: forskning kan belysa dem, men avvägningen är politisk.

Bedömningsskalan

Två skalor är i omlopp här, och de mäter olika saker på olika nivåer — håll isär dem. Båda har fyra steg, men den ena är inte ett medelvärde av den andra.

Nivå 1Varje kriterium för sig.Vart och ett av de sex kriterierna (K1–K6) får ett eget omdöme — en mätare på hur väl just det kriteriet är uppfyllt och hur mycket forskning som finns bakom. Här visar symboler styrkan, inte färg.
●●● Starkt
Väl uppfyllt, robust forskningsstöd.
●●○ Medel
Delvis uppfyllt eller blandat underlag.
●○○ Svagt
Dåligt uppfyllt eller tunt stöd.
○○○ Saknas
Forskning fattas — i sig ett resultat, inte ett tomt fält.
Nivå 2Sakfrågan som helhet.De sex kriterie-omdömena vägs samman till en slutgrad för hela förslaget. Det är själva domen, och här bär färgen betydelsen. Sammanvägningen är aldrig mekanisk addition: K1–K3 är förutsättningar — om förslaget inte ens går att bedöma spelar resten mindre roll.
Stark evidens
Mål, mekanism och effekt uppfyllda; bieffekter hanterbara.
Blandad evidens
Visst stöd, men viktiga reservationer.
Svag evidens
Brister i mål, mekanism eller uppmätt effekt.
Evidensproblem
Forskningen samstämmig om att medlet misslyckas.

De två skalorna löper alltså inte parallellt, och slutgraden är ingen uträkning av kriteriebetygen. Ett enskilt Svagt drar inte automatiskt ner helheten till Svag evidens — och den hårdaste domen, Evidensproblem, kan tvärtom vila på kriterier som är Starkt: när forskningen är stark och samstämmig om att medlet inte fungerar, är beviskvaliteten hög även om utfallet för förslaget är nedslående. Stark evidens för att något misslyckas är fortfarande stark evidens.

Analysgången · sju steg

{{ metod.arbetsflode.intro }}

{{ s.n }}
{{ s.rubrik }}
{{ s.text }}

{{ metod.arbetsflode.matlager }}

Källrevision · faktakontrollens grind

{{ metod.kallrevision.intro }}

{{ c.term }}{{ c.def }}

Urvalsprinciper · vilka frågor som tas in

{{ p }}
{{ k.kod }}
{{ k.namn }}
{{ k.beskrivning }}

Begrepp

{{ b.term }}
{{ b.def }}

Flaggor

{{ b.tecken }} {{ b.namn }}
{{ b.def }}

Positionssymbolerna

{{ s.sym }}
{{ s.label }}{{ s.def }}

Neutralitet och synen på balans

{{ pr.rubrik }}

{{ p }}

Kontroll och spårbarhet

{{ metod.kontroller.intro }}

{{ c.namn }}
{{ c.roll }}

Viktiga begränsningar

  • {{ b }}
Primärkällor: riksdagen.se · regeringen.se · SOU/Ds · myndighetsrapporter · partiprogram 2022–2026.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
Foto: Susan Q Yin / Unsplash
{{ granska.kicker }}

{{ granska.title }}

{{ granska.intro }}

{{ l.label }}{{ l.lead }} {{ l.text }}
{{ k.num }}{{ k.accessLabel }}
{{ k.namn }}
{{ k.desc }}
  • {{ p.t }}
{{ k.ctaLabel }} →
◆Robusthet i siffrorhärlett direkt ur korpusen
{{ s.n }}
{{ s.l }}

{{ granska.robusthetNote }}

▤Läs om självgranskningentvå längre texter

{{ granskaLasningIntro }}

{{ ar.kicker }} {{ ar.lastid }}
{{ ar.titel }}
{{ ar.dek }}
Läs texten →
✎Bidra till granskningentre vägar in

Tre olika slags invändningar hanteras på tre olika sätt, och det spelar roll vilken väg du väljer: ett sakfel rättas mot källan, en ifrågasatt dom prövas om i sin helhet, och rådata lämnas ut efter prövning. Varje väg nedan slutar i ett förifyllt mejl med de uppgifter som faktiskt behövs.

Sakfel
Hittat en felaktig uppgift?
En siffra som inte stämmer, en källa som inte säger vad vi påstår, en partiposition som är fel återgiven. Anges med var på sajten, vad som är fel och vilken källa som säger något annat.
Till Faktakontroll →
Ifrågasatt dom
Oenig med en evidensgrad?
Invändningen kan gälla ett enskilt kriteriebetyg eller graden som helhet. Den prövas mot primärkällan, i samma grind som projektets egna granskningsärenden. En utförlig motivering väger tyngst.
Till Pröva en dom →
Eget arbete
Vill du granska underlaget själv?
Parallellkodningsfilen kan laddas ned direkt. Rådata och obeskurna arbetsloggar lämnas ut efter prövning — ange vem du är och vad granskningen ska användas till.
Till Reproducera →
{{ granska.footline }}
Åtkomstnivå styrs per resurs. Rådata och obeskurna arbetsloggar lämnas ut efter prövning, endast till betrodda och dokumenterat seriösa aktörer.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
← Granska
{{ art.kicker }}

{{ art.titel }}

{{ art.dek }}

{{ art.stampel }} · {{ art.lastid }} läsning

{{ s.h }}

{{ p }}
{{ art.varningH }}

{{ p }}
{{ art.otherLabel }} →Metoden bakom bedömningarna →
Terminologisk spärr. Projektet kallar aldrig detta extern validering. Det är parallellkodning, och oenighet är signalen — inte facit.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
← Granska
Granska · pröva en dom

Pröva en enskild dom

Varje evidensgrad är härledd, inte påstådd. Här är verktygen för att pröva en enskild dom: de sex empiriska kriterierna den vilar på, hur de vägs samman, och färdiga exempel där hela kriterieredovisningen ligger öppen bredvid härledningen och källorna.

K1–K6De sex empiriska kriterierna
{{ k.kod }}
{{ k.namn }}
{{ k.beskrivning }}
ΣSå vägs de samman

Sammanvägningen är aldrig mekanisk addition: K1–K3 är förutsättningar — om förslaget inte ens går att bedöma spelar resten mindre roll. Domen landar i en av fyra grader, alltid med synlig härledning. Värdedimensionerna K7–K8 redovisas öppet men vägs aldrig in i graden.

Stark evidens
Mål, mekanism och effekt uppfyllda; bieffekter hanterbara.
Blandad evidens
Visst stöd, men viktiga reservationer.
Svag evidens
Brister i mål, mekanism eller uppmätt effekt.
Evidensproblem
Forskningen samstämmig om att medlet misslyckas.
⇄{{ domPar.titel }}{{ domPar.rt }}

{{ domPar.lead }}

{{ s.n }}
{{ s.l }}
{{ p.el }}

{{ domPar.forbehall }}

Uppföljning

{{ domPar.uppfoljning }}

Anser du att en dom är fel? Anmäl det
motivera utförligt

{{ domAnmal.lead }}

  • {{ p }}

{{ domAnmal.hantering }}

✎ Anmäl en dom

Öppnar ett förifyllt mejl. Går det inte — mejla {{ domAnmal.epost }} med samma tre uppgifter (sakfråga/kriterium · motivering · källa).

▦Kriterieredovisning per sakfrågaalla {{ domTotal }} graderade domar

Varje graderad sakfråga i korpusen bär hela K1–K6-redovisningen. Öppna en för att se ratingen per kriterium bredvid härledningen och källorna. Där ett kriterium inte är meningsfullt att bedöma — ett problempåstående utan instrument, eller ett värdeled — står det utskrivet som ej tillämpligt i stället för att gissas fram. Värdefrågor evidensgraderas inte alls och saknar därför kriterierad.

{{ r.gradeShort }}
{{ r.title }}
{{ r.fieldName }}
Sök i alla sakfrågor →Hela metoden →
Grad = på påståendet, inte på partiet. Kriterieratingen är härledd ur källbelagd forskning och omverifieras löpande mot riksdagen.se.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
← Granska
Granska · urvalet

Granska urvalet

{{ urval.intro }}

▦Täckningskarta{{ urvalFields }} fält, hela korpusen

{{ urval.coverageNote }}

{{ f.name }}
{{ f.count }} frågor
{{ f.statusLabel }}
◻{{ luckor.titel }}medvetet uppskjutna områden

{{ luckor.lead }}

{{ l.namn }}
{{ l.skal }}
{{ l.namn }}
{{ l.status }}
{{ l.skal }}

{{ luckor.fot }}

⊘Uppskjutna & ej införda frågor{{ urvalDeferred }} dokumenterade

{{ urval.uppskjutnaNote }}

{{ k.count }}
{{ k.kort }}
{{ k.sum }}
{{ k.titel }}
{{ k.count }} frågor

{{ k.note }}

{{ a.omrade }}
{{ a.count }}
{{ i.dimension }}
{{ i.skal }}
{{ i.plan }}
{{ urval.gatedNote }}
Urvalsprinciperna i metoden →Sök i alla sakfrågor →
Urvalet är uttalat och kontrollerbart. Enheten är områdets konfliktstruktur; utelämnanden loggas öppet i stället för att vara tysta.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
← Granska
Granska · faktafel

Hitta faktafel

{{ fk.intro }}

Vad är ett provenanssvep?

{{ fk.introFot }}

Hittat ett fel? Anmäl det
tar två minuter

{{ fkAnmal.lead }}

Anmälningar är en av de saker som faktiskt för projektet framåt. Kunskapsbanken byggs av en person, och så gott som alla poster i faktaloggen nedan är hittade internt — FL-266 är hittills det enda undantaget, inrapporterat utifrån. Det säger något om hur mycket ett par externa ögon är värda: en felaktig siffra eller en felattribuerad källa kan bära upp en hel bedömning, och varje rättelse som kommer in prövar om slutsatsen håller.

  • {{ p }}

{{ fkAnmal.hantering }}

✎ Anmäl ett fel

Öppnar ett förifyllt mejl. Går det inte — mejla {{ fkAnmal.epost }} med samma tre uppgifter (var · vad är fel · källa).

▤Läget i faktaloggenstatus just nu

Faktaloggen är projektets interna register över varje upptäckt fakta- eller citatfel. Ett ärende öppnas när något ifrågasätts, prövas mot primärkällan och stängs som åtgärdat när rättelsen är införd med revisionsspår — eller står kvar som öppet tills det är avgjort. Siffrorna nedan är dagens ställning: till vänster antalet åtgärdade ärenden i det urval som visas i tabellen längre ned, till höger antalet ärenden som fortfarande är oavgjorda.

{{ s.n }}
{{ s.l }}
⚑Rättade faktafelmed revisionsspår
IDPåståendeFeltypRättelseVerifierat mot
{{ fl.id }}{{ fl.pastaende }}{{ fl.typ }}{{ fl.atgard }}{{ fl.kalla }}
{{ fk.gatedNote }}
Källrevisionen i metoden →
Faktaintegritet går före att ha rätt. Rättade fel står kvar med revisionsspår; ingenting suddas.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
← Granska
Granska · partiskhet

Testa för partiskhet

{{ pk.intro }}

◇Evidensens riktning{{ pkValens.total }} kodade axlar
{{ pkValens.v }} {{ pkValens.n }} {{ pkValens.h }}
Lutar vänster {{ pkValens.v }}Neutral {{ pkValens.n }}Lutar höger {{ pkValens.h }}

{{ pk.valensNote }}

⊘Blind kodning

{{ pk.blindNote }}

{{ k.n }}
{{ k.label }} konsensus
⇄{{ pkPar.titel }}{{ pkPar.rt }}

{{ pkPar.lead }}

{{ s.n }}
{{ s.l }}
{{ p.el }}

{{ pkPar.forbehall }}

▦Lutning per fältvar mönstret sitter

{{ pk.faltNote }}

{{ f.name }}
{{ f.tot }} axlar
{{ f.v }}v {{ f.n }}n {{ f.h }}h
Partiöversikten →Neutralitet & balans i metoden →
Att ett block oftare hamnar i rött är ett utfall, inte en utgångspunkt. Valensen kodas blint; att jämna ut den vore falsk balans.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
← Granska
Granska · reproducera

Reproducera

{{ rep.intro }}

{{ rep.domTitel }}

{{ rep.domLead }}

  • {{ p }}
Pröva en enskild dom →
Σ{{ rep.statTitel }}räkna om själv

{{ rep.statLead }}

{{ c.namn }}
{{ c.parts }} = {{ c.sum }}
✓
▤Material & åtkomstnivå
{{ m.namn }}
{{ m.desc }}
{{ m.accessLabel }}
→Så begär du full tillgångtill hela projektets råmaterial
  • {{ p }}
{{ rep.gatedNote }}
✎ Begär tillgång

Öppnar ett förifyllt mejl. Går det inte — mejla {{ repBegar.epost }} med samma fyra uppgifter (vem du är · vad granskningen ska pröva · vilket material · hur det ska användas).

⇩{{ gsjalv.titel }}{{ gsjalv.version }}
Vad är parallellkodning?

{{ gsjalv.forklaring }}

{{ gsjalv.forklaringLank }}

{{ gsjalv.lead }}

  • {{ p.t }}
{{ n.n }} {{ n.t }}
Ladda ner paketet ↓ {{ gsjalv.filnamn }} · {{ gsjalv.filstorlek }} {{ gsjalv.statusText }}
{{ gsjalv.varning }}
Hela metoden →
Härledd, inte påstådd. Statistiken kan räknas om ur korpusen; rådata lämnas ut efter prövning.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
← Granska
Granska · följ förändring

Följ förändring

{{ fc.intro }}

{{ s.n }}
{{ s.l }}
#Versionsmärkning

{{ fc.versionNote }}

⚑Omverifieringsstatus

{{ fc.omverifieringNote }}

▦Senast införda sakfrågorhärlett ur korpusen

Ordnat efter postnummer (införandeordning). Detta block fångar nya poster automatiskt; noterna nedan är handskrivna.

{{ r.gradeShort }}
{{ r.title }}
{{ r.fieldName }}
↻Ändringsloggnyaste överst
{{ e.date }}{{ e.typeLabel }}
{{ e.title }}
{{ e.textEl }}
{{ e.ref }}
Inga poster ännu.
Publika Nytt-loggen →
Varje resultat bär en version. Ändringar loggas öppet; positioner omverifieras löpande mot riksdagen.se.
Daniel West · korpus v4.105 · 2026-07
Löpande granskning

Utspelskollen

{{ utspel.tagline }}
{{ utspel.updated }}
{{ utspel.introEl }}
Evidensskala
{{ s.label }}{{ s.desc }}
{{ utspel.method.title }}
{{ m.t }} {{ m.d }}
Välj utgåva
{{ t.label }}
Utgåva {{ iss.no }} {{ iss.date }} Perioden {{ iss.period }}

{{ iss.standfirst }}

{{ iss.firstNote }}
↴Filtrerat och verifierat bortfångat men inte evidensprövat denna utgåva
{{ f.t }}
{{ f.d }}
{{ utspel.footline }}
Partiöversikten →Sök i alla sakfrågor →
Foto: Fialotta Bratt / Valmyndighetens bildarkiv
Val 2026

Inför riksdagsvalet 13 sep 2026

Valdagen infaller alltid andra söndagen i september de år det är ordinarie val. Samma dag väljer väljarna även ledamöter till kommun- och regionfullmäktige.

{{ t.label }}
{{ val.preliminaryEl }}

{{ p }}
01Partiernas viktigaste vallöftenordnat efter storlek vid valet 2022
{{ p.abbr }}
{{ p.name }}
{{ p.leader }}
{{ p.role }}
{{ p.summary }}
Tio viktigaste vallöften
  • {{ pr.n }}{{ pr.t }}
    •
{{ p.note }}
Källor: {{ p.source }}
02Jämförelse mellan partiernapartigrupper · sakfråga för sakfråga
Sakfråga {{ c.abbr }}{{ c.sub }}
{{ r.q }} {{ cell.v }}
{{ val.cmpNote }}
03Vallöftenas evidensförankringgraden sitter på påståendet · aldrig på partiet

{{ val.evIntro }}

{{ g.label }} {{ g.lead }} {{ g.count }} löften
{{ pc.ab }}
{{ it.title }}
{{ it.text }}
⚖ Avstämning{{ it.avst }}
04Viktiga reservationer
{{ r.h }}
{{ r.t }}
Partiöversikten →Sök i alla sakfrågor →
{{ val.sysIntroEl }}
01Tre sorters val på en dag311 val · samma valdag · vart fjärde år
{{ e.abbr }}
{{ e.label }}
{{ e.seats }}{{ e.seatsLabel }}
{{ e.desc }}
{{ e.term }}
02Så fördelas mandatenproportionellt valsystem
{{ val.sysNumIntro }}
{{ n.big }}{{ n.unit }}
{{ n.label }}
{{ n.desc }}
{{ val.sysNumNote }}
03Vem får rösta?
{{ v.t }}
{{ v.d }}
04Så går röstningen till
{{ h.t }}
{{ h.d }}
{{ val.histIntroEl }}
01Riksdagsvalen 2006–2022källa: Valmyndigheten
{{ el.year }} Valdeltagande {{ el.turnout }} {{ el.gov }}
{{ r.abbr }} {{ r.pct }} · {{ r.seats }}
{{ el.note }}
02Tidslinje: vägen hitregeringsbildning & systemskiften
{{ t.date }}
{{ t.title }}
{{ t.desc }}
03{{ val.histSomTitle }}SOM-institutet · valforskning
{{ val.histSomEl }}
{{ val.histSource }}
{{ val.juIntroEl }}
01Regelverketvad som styr valen
{{ f.t }} ↗
{{ f.d }}
02Därför är valfusk svårtmånga oberoende kontroller
{{ s.n }}
{{ s.t }}
{{ s.d }}
03Vad som faktiskt kan gå felkända svagheter · redovisade öppet
{{ r.t }}
{{ r.d }}
04Sammanfattning
{{ val.juConclusionEl }}
{{ val.juSource }}
{{ val.resIntroEl }}
↗{{ g.title }}
{{ g.note }}
{{ l.name }} ↗ {{ l.domain }}
{{ l.d }}
✦Valkompasserverktyg med reservationer
{{ val.compIntroEl }}
{{ l.name }} ↗ {{ l.domain }}
{{ l.d }}
{{ val.compNote }}
!{{ val.compCaveatsTitle }}
{{ c.t }}
{{ c.d }}
{{ val.compReview.name }} ↗ {{ val.compReview.domain }}
{{ val.compReview.d }}
{{ val.resSource }}
{{ val.footline }}
Daniel West · {{ val.updatedLabel }}
Laddar innehåll …
Foto: Thom Holmes / Unsplash
Om projektet

Policyevidens

Vad syftar det här projektet till? Vem står bakom sajten? Några vanliga frågor och svar!

Målet är att lyfta fram sakfrågor och rationell, empiriskt grundad debatt som politiskt ideal — utan att blunda för att det finns värderingsskillnader som inte kan avgöras med hänvisning till fakta!
?Vad är Policyevidens.se?

Policyevidens.se är ett oberoende granskningsprojekt som prövar de empiriska antagandena bakom svenska partiers politiska förslag mot forskningsläget. I nuläget är det också ett enmansprojekt, skapat på ledig tid. Ambitionen är inte att avgöra vilket parti som är "bäst" på att ta hänsyn till vetenskaplig evidens, även om det för tillfället ser ut som om vissa partier är klart bättre på det än andra. Ambitionen är snarare att skilja de påståenden partierna gör som håller för empirisk granskning och vilka som inte gör det, samtidigt som värdefrågorna hålls öppna. Eftersom de inte är "testbara" på samma sätt.

Kunskapsbanken omfattar i nuläget {{ statTotal }} granskade sakfrågor över {{ statFields }} politikfält. Varje sakfråga härleds mål → medel → mekanism, prövas mot forskningen och vägs samman till en evidensgrad, med partiernas positioner kodade mot evidensen och med källor angivna.

Positionerna grundas i faktiskt riksdagsagerande 2022–2026, inte bara i partiernas retorik, och omverifieras löpande mot riksdagen.se. Innehållet är ett kunskapsunderlag och en pedagogisk resurs — inte en partivärdering i stort.

§Vem står bakom projektet?

Jag som står bakom det här projektet heter Daniel West och är gymnasielärare i samhällskunskap och filosofi. Jag arbetar till vardags på ProCivitas Privata Gymnasium i Lund och detta projekt är någonting jag gör på min fritid. Det har ingen koppling till min arbetsgivare. Jag är också författaren bakom läromedelsserien Liber Samhällskunskap. Inte heller Liber har någonting att göra med det här projektet. Jag bär personligen det fulla ansvaret för innehållet.

Projektet föddes ur en frustration över det politiska klimatet. Ett klimat som också spiller över till klassrummet. Den politiska polariseringen har ökat, tonläget har blivit råare och mer känslostyrt. Sakfrågedebatten dränks ofta ut av meningslöst kulturkrigande — som fördummar snarare än upplyser. Som lärare kan man därför känna sig direkt motarbetad av de politiker, oavsett partitillhörighet, som ignorerar vetenskaplig evidens, vägrar nyansera sig eller ta ansvar för sina egna utsagor.

Frustrationen gäller även den medierapportering som tenderar att behandla alla politiker eller partier som "lika goda kålsupare" eller framställer alla uppfattningar som lika motiverade. Det vill säga, ägnar sig åt falsk balans. När de värsta syndarna aldrig ställs till svars eller likställs med de mest hederliga och samvetsgranna uppmuntras de förstnämnda, medan de sistnämnda missgynnas. Att vara neutral när vissa bevisligen har fel eller agerar oärligt är heller inte verklig neutralitet. Den sortens falska neutralitet borde varken journalister eller lärare i klassrummet ställa sig bakom.

Den här webbplatsen är på så sätt ett uttryck för mitt eget sätt att försöka navigera i vår tids sakpolitiska debatt. Så som den ser ut. Som lärare delar jag också gärna med mig av det jag lär mig längs vägen. Förhoppningsvis kan det jag gör här komma även andra till gagn på något sätt.

?Vanliga frågorfylls på efter hand
Varför är inte fråga X, Y eller Z med?
För att undvika selektionsbias, att jag påverkar totalutfallet genom mitt val av sakfrågor, har jag valt att delegera urvalet till Claude. Claude, i sin tur, följer en strikt rutin baserad på urvalskriterier som står förklarade i sajtens Metod-avsnitt. Du kan också se urvalsloggen i Granska-sektionen. Där listas konkreta exempel på varför vissa frågor hållits temporärt utanför, eller i något fall avfärdats helt.

Antalet analyserade sakfrågor kommer stadigt att öka i takt med att jag lägger till nya politikfält. Analyserna tar emellertid en hel del tid - och eftersom det här är ett enmansprojekt går det inte alltid framåt i den takt jag hade önskat. Att analyserna tar tid beror på de hårda kraven evidensramverket ställer på analytisk kvalitet och att metoden kräver viss mänsklig översikt. Jag kan alltså inte bara lämna AI:n åt sitt arbete.
Varför använder du AI istället för att göra analyserna själv?
Flera olika anledningar:
1. Analyserna kräver ett omfattande källmaterial det hade tagit mig åratal att samla in på egen hand. Claude kan göra en enorm mängd riktade sökningar, med utgångspunkt i en uppsättning regler konstruerade att säkerställa att inga källor "hittas på" eller förvanskas. Det är till exempel därför (se metod-sektionen) det sker en källrevision, där de först funna källorna måste återverifieras, under processens gång. De kommer sedan att återverifieras igen och igen för att kunskapsbasen ska kunna hållas aktuell över tid.

2. En AI är mer konsekvent än jag själv hade kunnat vara. Claude följer instruktioner och gör likadant varje gång när instruktionerna är tillräckligt detaljerade. I början var resultatet mindre tillförlitligt än det är nu, eftersom jag hela tiden upptäckte brister i instruktionerna. Claude gjorde oväntade saker för att jag inte varit tydlig nog med vad som skulle/inte skulle göras. Steg för steg rättades dessa misstag till - med många omtagningar som följd, och med assistans ("second opinions") av andra AI-modeller. När jag väl började bygga kunskapsbasen på allvar var Claude mer tillförlitlig än jag någonsin hade klarat av att vara på egen hand.

3. Projektets datamängd är redan stor och växer snabbt i omfattning. Det hade därför varit svårt för mig att hålla det strikt kategoriserat, underhållet och "taggat" på rätt sätt. Materialets storlek och komplexitet hade fort blivit ohanterligt för mig att hantera, då jag inte kan ägna all min tid åt detta. En AI är bra på att hålla ordning på ett omfattande material.

4. Tid. Claude är enormt mycket snabbare än en människa. Inte nödvändigtvis "smartare", men oändligt mycket snabbare. Det betyder inte att det här inte tar en hel massa tid för mig personligen ändå. Utan AI-assistans hade projektet varit omöjligt för mig att genomföra.
Hur finansieras projektet?
Domänen policyevidens.se ägs av företaget Daneva Didaktik AB. Det är mitt eget företag. Företagets syfte är att utveckla läromedel. Kostnaderna täcks med andra ord av royaltyinkomster från mina andra läromedel. Webbsidan kan i det här sammanhanget också ses som ett läromedel, även om det i nuläget inte finns några planer på att monetarisera just det här projektet. Det är en ren förlustaffär på så sätt. Samtidigt en form av investering. Jag har roligt, lär mig saker och har otroligt många idéer kring hur materialet kan komma till användning. I min undervisning och i konstruktionen av nytt utbildningsmaterial. På sikt tror jag också att jag kommer att lägga ut en hel del gratismaterial för lärare på sidan. Förutom sidan som sådan då. Men. Vi får se.
Bläddra bland fälten →Sök i alla sakfrågor →